Livräddning avklarad!

Äntligen är jag i mål!!

Har inte passerat den stora mållinjen eller slutgiltiga förvisso, men veckans mållinje!
Och JA det känns förjävla bra!

Bussresa avklarad,
seminarium avklarad,
duggan avklarad,
livräddning avklarad
= HELG
Vaknade upp med en ond axel och fjärilar i magen. Idag var det dags att ta tjuren vid hornen och examineras på livräddning.
Jag har testat att simma banan 2 ggr och det har gått bra. Däremot har jag haft problem att kravla mig upp på kanten då axeln nästan ger vika när jag i slutet ska upp på kanten.
Åkte till simhallen så att jag hade lite tid på mig att värma upp axeln. 8:15 startade examinationen och jag kände att med min nervositet var det lika bra att få det avklarat så fort som möjligt.
Som tredje 'gubbe' hoppade jag i vattnet och påbörjade denna x antal minuters långa bana
av mental och fysisk påfrestning.
Allra främst är den mentalt jobbig tycker jag. Var lite orolig över att få prestationsångest av att ha klassen som publik,
men den försvann i samma sekund som jag landade i vattnet.
Och landa var ordet.. det blev inte direkt nån graciös ihoppning :D
men va fan, jag var ju inte där för att vara snygg.
Det var så obeskrivligt skönt efter jag kommit upp på kanten, släpat upp aspiranten och jag hör klassen rop och applåder och jag vet att nu är det över!
GULD!
Och inte nog med att jag klarade skiten, jag gjorde den dessutom på 25 sekunder bättre än mina tidigare träningstillfällen!
Men efter detta fick jag ännu mer ont i axeln och jag känner att jag borde nog gå och göra en kontroll på axeln igen.
Precis efter skadetillfället så hade jag 1-2 månader då jag knappt kunde lyfta axeln/armen raklång uppåt. Sen blev det bättre och jag började träna.
Min läkare sa till mig att jag kunde träna tills jag nådde smärtgränsen.
Vilket jag gjorde.
Sen hade jag nån månad eller två då jag knappt kände av den.
Men nu senaste veckan har jag börjat få ont i den igen, nu är det så pass att jag inte kan röra på den ordentligt utan att det smärtar.
Sådär! nu har jag whine:at klart.

För att avsluta skoldagen blev det lite basgruppsarbete.
Och jag vill passa på att berömma och ge lite uppskattning till min grupp.
Vi är enligt mig en väldigt bra grupp som jobbar bra ihop.
Det är en skön stämning när vi jobbar och jag trivs bara mer och mer!
Tror ju bara det är du Sofia som läser min blogg från basen, så jag ger en extra stjärna till dig för att du är så omtänksam och rar som person!
Kommer helt klart sakna dig över sommaren!


Insåg inte det komiska förrän när jag satte mig och började skriva.
För ungefär 1 ½ år sedan kallade han mig för bratten och han fick smeknamnet 'Pat-The-brat'
Och nu sitter jag här med en blogg som heter Beat-the-brat helt utan att jag tänkte på det när jag började med detta!
Jajaaa.. det är ju inte HAHA-komiskt. Men lite lustigt är det, om inte annat!

Fick sen ett oväntat samtal från en viss någon... det var kul!
-Jag hoppas du får en bra visit i Stockholm!

QUESTION...

Har en fråga... Varför blir man så jävla hungrig av att simma?
Nån som vet eller som har en teori??

När jag kom hem idag låg det ett vykort från min lilla hund.
Japp! Min hund kan skriva ;)
Det är kul att få kort och brev!
Helt klart en underskattad grej!
Snigel-post för hela slanten!

Nu blir det lax till middag och sen ska jag njuta av att vara ledig en stund!

PUSS