Ett brev på posten

Vet någon vad jag menar om jag säger att det känns som att tåget har slutat tuta, min bil har slutat fungera.

när du sätter dig i din golf 83:a, låset krånglar, dörren kärvar, fukt i hela bilen, imman har frusit till is och du skrapar bort is på insidan av rutorna, i frustration slår du igen dörren lite extra hårt - dörren går sönder och går nu inte att stänga.

Du går ut och lyckas stänga dörren men får krypa in i bilen genom fönsterrutan.

Nyckeln går knappt in i tändningen, bilen går knappt igång, du drar och sliter i choken, bromsskivorna har rostat fast -du bränner bromsen och däcken i dina försök att få dem att släppa. I nästa försök bryter du av nyckeln i tändningen.

Den är slut, du är slut.

Ge upp.

Ungefär så mår jag just nu.

Härliga positiva Cicci är nu mera ett minne blott. Fy fan va bitter, trött och less jag är.

Trött på mig själv, trött på det mesta just nu. Jag är inte mig själv.

Kul som f*n att läsa att folk är lyckliga, glada, på semester, solar, åker båt, badar....

kan inte alla bara vara lika olyckliga som jag just nu?!

Så nu är jag klar. På med masken igen.

Innan jag avslutar detta negativa inlägg måste jag skriva om något som fick mig att le idag.

Idag ramlade det ner ett sånt fint litet brev i min låda.

Klämmer lite på det.... hmm ... det ligger nåt i kuvertet mer än bara ett brev.

Så här såg innehållet ut

Jag har haft halsbandet på mig hela dagen

Tack fina fina Engla för det fina kuvertet och det underbara halsbandet!

Helt klart favoriten i min smyckeslåda just nu!

Over and Out!