Förstår du vad jag menar med rubriken? Samhället vi idag lever i där allt går ut på att krydda sin egna status.
Titlar tenderar att bli allt längre och allt genomskinligare. Gärna en titel på engelska är att föredra. En titel som man egentligen inte förstår speciellt mycket av.
Återigen detta tänk om "me myself and I".
Vi lever i en tid där grandsiositet stegrar allt mer och mer. Alla ska guldkanta sin tillvaro, lyfta sin status och självkänsla, utan att det finns någon substans bakom. Och till vilket pris som helst.
Titeljakt ALLAN som någonstans hör ihop med bekräftelsebehovet
"Se mig hör mig, så vet jag att jag finns och är viktig".
Jag har så många gånger varit med om att jag tagit ett initiativ varpå en person som jag tror mig känna mig sitter och tar åt sig äran. Ibland av en slump att någon passerat och inte sett att det var jag som tog initiativet, berömt personen som funnits i närheten och den personen bara nickar glatt och tar åt sig berömmet.
Ingen skam åt att man tar åt sig någon annan persons prestation utan allt för att få finnas.
Men den här titeljakten är ett nollsummespel.
För kryddar du din måste jag krydda min för att inte framstå som mindre lyckad....
Så sant!!
SvaraRadera