Grym dag

Så var det kväll igen.

Känns som dagarna går så fort. Jag hinner knappt med själv.

Idag har jag verkligen haft en super bra dag! Skön kontrast mot min migrän-dag dagen innan.

Vi började denna dag med en föreläsning om konflikthantering och feedback.

Det är riktigt intressant och det borde nästan varenda människa få läsa.

Nyttigt i alla sammanhang, yrkesmässigt såväl som privat.

Efter det blev det lite lunch i kombination att vi styrde upp inför vår kommande redovisning på torsdag.

Vi ska föreläsa om roller och gruppkonstellationer. Också något som är riktigt intressant.

Det är ju bara att gå till sig själv. Du är på ett speciellt vis när du umgås med dina bästa vänner, på ett annat sätt när du är med dina arbetskollegor etc.

Sen cyklade jag Mia och Tessan iväg mot Ume-stan. Vi konstaterade att man i vanliga fall, när man cyklar själv alltid ska cykla i sånt tempo. Varför visste ingen, annat än att det kanske var för att spara tid. Är man konstant stressad kanske?

Det här var en skön cykeltur med trevligt sällskap och behagligt väder.

Väl framme bjöd skolan på ett case, för första gången i våra uniformer.

Jag kan ibland tala lite illa om utbildningen eller över upplägget och verka lite bitter...

MEN OJ vad man utvecklas som person.

Det här är helt klart det bästa jag valt att göra.

Orientering stod sen på schemat. Från att på första lektionen att ha sprungit runt i skogen i säkert en timme, utan att ha hittat EN ENDA kontroll och istället valt att ge upp och knata runt och prata i telefon så kom denna lektion till att gå fullständigt GALANT! Jag och Linnéa tog sällskap och tog kontroll efter kontroll.

Så från att ha känt mig kass, sämre, sämst så gick jag ifrån lektionen och skoldagen och kände mig riktigt nöjd!

Kort och gott.... Idag har varit en grym dag!

Nu ska jag skriva det sista på min redovisning innan jag ska lägga mig och prata i telefon med min favorit!

PUSS!

In the mind of Me

Puss å hej!

In the mind of...

Me!

Så beskriver min Mr att det är att läsa min blogg. Som att hoppa in i min skalle.

Och lite så är det väl, men mycket sollar jag bort. Annars skulle denna blogg endast vara ett virr-varr av ord och ideér.

Idag har jag betat av Coopers test. Försökte intala mig att 3 km inte är så långt att springa.

Det är det väl egentligen inte heller, men allt är ju relativt. Och för mig var förutsättningarna: en hel sommar utan speciellt många löpsteg. Jag tror jag kan räkna mina löpdagar på ena handen.

Det är lustigt hur man fungerar, hur man tänker och resonerar.

Så fort något är lite jobbigt dyker alltid samma tanke upp i min skalle.

"Jag skiter i det, jag skolkar och gör det sen. Då kan jag vara bättre förberedd"

Sen poppar den lilla ängeln upp på andra axeln och säger

"Lyssna inte på honom, gör det nu så du har det överstökat. Du klarar det!"

Det slår aldrig fel.

Så även idag, tog jag tjuren vid hornen och ställde mig vid startlinjen.

Hade som tur vad fin hejjarklack som varje gång jag passerade fick uppmuntrande ord.

13:51 sprang jag det på.

Det är verkligen ingen tid att hurra för kan tyckas men jag bokstavligen jublar!

Tänk va vass jag skulle bli om jag faktiskt tränade lite löpning.

Denna termin blir det nog lite löpning i spåret (med betoning på lite)

som ligger ett stenkast från där jag bor.

Idag fick vi även ut vår uniform.

Det blev en lite reallity-check på något vis.

Hade nog tyckte det var roligare än vad jag tyckte om det inte hade varit för att migränen började sakta men säkert ramla över mig.

Tunga tag på cykeln till apoteket där jag lyckades köpa mig medicin mot migrän.

Hem och lägga sig i soffan med en filt.

När du tycker att TVn lyser för starkt kan du ana att det inte är som det ska ;)

Visst är det lustigt hur ynklig man blir när man mår dåligt.

Varför kommer gärna tårarna när man mår dåligt? Varför mår man bättre av att någon pysslar om en även fast det kanske inte egentligen påverkar ens fysiska status?

Hade jag fått önska något just då var det inte att bli av med migränen utan att fått teleportera dit Fredrik. Nu gick tyvärr inte det....

Men nedräkningen fortsätter... 11 dagar

Nu är jag på benen igen, skallen känns som den är överkörd, manglad och blåslagen.

Mör, var ordet.

my finest

♥ ♥ ♥ ♥

vart tog inspirationen vägen

Den försvann.. jag känner mig inte alls peppad för något alls.
Likgiltig var ordet!

Hårfärgen blev fin, kanske ändå inte riktigt som jag hade tänkt mig, men ändå fin.

Omväxling förnöjer, helt klart!

Har precis ätit middag och diskat undan och det slog mig då hur tråkigt livet är när man är själv. Det är verkligen inte kul att laga mat till en person.

Livet är helt klart mycket roligare om man har någon att dela det med.

Saknar....

Räknar ner tills jag får åka hem.... 12 dagar kvar

Har för första gången i mitt liv köpt granatäpplen.
Mamma brukar ha det i sina sallader och det är riktigt gott. Har du aldrig provat det förut tycker jag helt klart du ska testa!

Min favorit är:

spenatblad

rivna morötter

hackad paprika
majs

granatäpplen

avokado

Nu ska jag försöka plugga lite, imorgon väntar både lite coopertest och uniformsutdelning.

Jag har knappt sprungit alls i sommar, men helt ärligt kunde jag inte bry mig mindre.

Jag är rätt säker att med min envishet så kommer jag klara det, det kanske inte blir något skolrekord eller personbästa...men vem bryr sig.

Jag förstår egentligen inte ens syftet till varför vi har en sån lektion.

Slöseri med tid.

Nu blir det lite Barry White och en psykologibok

Bjuder på en bild från gårdagen!

Can't get enough of your love babe

Tomt

Det känns tomt när jag kommer hem till en tom lägenhet. Ingen hund, ingen karl.

Min Mr åkte igår morse och jag tror faktiskt inte riktigt jag fattade just i den stunden att han faktiskt åkte.

Efter det kom Mongo och vi cyklade iväg, på väg mot insparken för ettorna.

Dagen bara visslade förbi och kul var det. Och skönt var nog det, för jag hann inte tänka så mycket på något annat än just insparken.

Hade inga planer på att dricka men redan vid första gruppen som kom till våran station så stod jag med en öl i ena handen och en drink i den andra. Efter drygt 5 timmar med spex, skratt och diverse var jag helt slut och somnade så fort jag kom hem.

Men efter bara 30 min var det dags att ta tag i det igen. In i duschen och iväg på middagen.

Jag ska inte överdriva eller förfina, men jag har helt klart spenderat 350 kr på bättre saker.

Nu sitter jag och färgar håret mahognybrunt. Jag har sånt hår där färgen försvinner på bara ett par tvättar tyvärr. På gott och ont... Det är just därför jag vågar slänga i denna färg.

Vi får se hur resultatet blir om några minuter.

Sen har jag skrivit en lååång lista på olika ting jag ska göra.

Det här blir en söndag där jag ska vara sådär duktig och städa, fixa och ta tag i saker!

Puss

en saga om ett gym

Vilken skön dag jag har haft! Och än är den inte slut.

Började dagen med en 4 timmars lektion som varken var bu eller bä.

Jag satt i vanlig ordning bara och tittade på klockan och längtade hem.

När klockan äntligen slog 12 så kom min baby och hämtade mig och vi åkte och tränade.

På kanske, om möjligt norrlands sämsta gym någonsin!

Kul dessutom att dom krävde oss på 80 kr per skalle som inträde i detta s.k gym.

Både Fredrik och jag gick och tänkte att vi borde fått betalt för att varit där.

Vad var det då som var så fel på det här gymmet?

Ja låt mig börja från början. Vi kliver in och går till kassan. Fredrik hälsar artigt och ber att få betala för 2 personer till gymmet.

160 kr tack, säger tjejen bakom kassan

Hur var och när bestämdes det att man ska ta chockartade överpriser på en inträdesavgift till ett gym? Hur har gymmen idag mage att ta 1/3 av priset, i många fall, till vad ett månadskort kostar??

Iksu var inte mycket bättre, 120 spänn för att gå in och träna!! Javisst, iksu är stort och du kan träna många olika saker. Men faktum är att du för det inte är på gymmet mer än 1-2 timmar!

För mig är det helt jävla galet! I ren protest och ilska funderar jag på att sluta träna, gå och bli fet, otymplig och bli en av dessa medborgare som pga min ohälsa bli sjuk och oförmögen till att jobba. Kosta staten och samhället massor med pengar.

Nåväl, åter till min historia om detta groteska gym ;)

Efter att vi blivit diskret och inlindat rånade vid kassan gick vi in och skiljdes åt för att gå in till respektive omklädningsrum,

Kliver in i en stor lokal som är rent ut sagt, skit tråkig. Ingen tanke, ingen feeling utan bara ett 50 tal skåp uppsmällda och en och annan bänk med krokar. Slänger på mig mina träningskläder och ska springa på toaletten innan det bär av mot gymmet.

Lika snabbt som jag springer in på toaletten springer jag ut.

Dörren är gjord något halvdimmig glas vilket gör att känslan av ett privat besök på toaletten är minimal.

Det är dock inte toalettdörren som får mig att vända, utan själva faktum att toalettsitsen är lika nerpissad som på en lastbilschaffis-toalett på en risig bensinmack uppe i Stensele.

Sen kliver vi in i gymmet... här spelas det lugna favoriter på halvjummen nivå.

Vajern i kryssdragsmaskinen var halvtrasig, handtag var flottiga och saknade grepp, det fanns ingen som helst logik i uppställningen av maskinerna.

Någon ställning för skivstång fanns inte, ingen nedåtlutbar bänk fanns heller.

Jag minns knappt allt jag svor åt.

Det finns EN rengöringflaska för att kunna torka av diverse redskap.

Denna är istället fylld med lite diskmedel och vatten.

Cred ska dom ha för att trots allt tagit sig tid att med en bläckpenna strukit över desinfektions i ordet desinfektions rengöringsmedel.

Det fanns inga hantlar över 26 kg (detta drabbade dock inte mig som ni kanske förstår)

För att bäst beskriva detta gym med ett ord så blir det Fattigt.

Fattigt, ogenomtänkt, dåligt.

Skapt för bara en typ av motionärer. Sånna som faktiskt inte bryr sig om det ger något av att träna.

Som bara går dit för att dagen efter kunna säga till arbetskollegorna att dom faktiskt var på gymmet.

Tillhörande denna upplevelse var det en mindra attraktiv dam..tjej som sprang runt och nynnade med i alla lugna låtar.

Jag höll på att brinna av flera gånger.

Aldrig mer sa vi båda när vi gick där ifrån.

Nu ska jag äta parisare with my love!

Sen blir det lite plugg och sen filmkväll med chips och dipp kanske?