Hade en diskussion med ett par personer igår som fick mig att inse hur mycket man utvecklas och hur otroligt mycket kunskap man får på denna utbildning. Jag tror vi lär oss så otroligt mycket utan att vi knappt märker det själva. Men igår när jag hade den där diskussionen med de där människorna så insåg jag hur lyckligt lottad jag är som får gå den här utbildningen. Inte bara för att jag får det yrket jag vill ha utan för att jag får gå en utbildning där jag utvecklas som person. Att ständigt sättas på prov, utmana sig själv, lyckas ibland, misslyckas ibland.... och resultatet?? Man blir grym!
Livets goda syftar på att det gäller att finna det där små guldkornen i livet och njuta av dem så mycket det bara går. För det är ju bara att konstatera att livet inte alltid blir som man vill och att det i mångt och mycket är besvärligt och smärtsamt att leva.
Livet är för kort för att inte försöka njuta av det så mycket det bara går.
Igår gjorde jag något jag sällan tar mig tid att göra. Jag la mig i sängen och tände min sänglampa och låg och läste. Det var hur mysigt som helst.
(Boken jag precis börjat läsa)
Den handlar dock inte om tankeläsning i vanlig bemärkelse utan snarare om kroppspråk medvetet och omedvetet och mycket annat.
Som många av er vet och vissa av er märkt så mår jag lite sådär just nu. Men jag försöker klamra mig fast så jag inte ska ramla allt för långt ner. Precis som livet är för alla nån gång.
En bergodalbana... ibland ner, ibland upp och ibland gasar tåget på och går allt för fort.
Serveras det citroner... gör lemonad och sitt inte bara och gnag på det bittra skalet.
Är det ett ordspråk? inte? det borde det vara.... ;)
Har precis varit på gymmet... även fast motivationen är låg tvingar jag mig dit.
Nu sitter jag rätt slut i kroppen och ska snart krypa ner i soffan framför mitt heliga Desperate Housewives.
'Nuff we go, let's boggie!
Jag håller med dig Cilla, vi utvecklas nog mer än vi tror än om vissa saker vissa dagar bara går bajs...
SvaraRaderaPÖSS